Trefas levereras normalt i två olika former, D- och Y-koppling. Båda får sina namn från kopplingens fysiska egenskaper och den grekiska bokstav som de liknar. D-kopplingen har ett högt startmoment och en inbyggd feltolerans då ett öppet element inte påverkar de andra (även om fasströmmen kommer att vara högre). Y-kopplingen använder lägre startström och används normalt för kraftöverföring. Den använder också en fjärde ledning.

Strömkälla

FORMLER FÖR D-KOPPLING

FORMLER FÖR Y-KOPPLING

LINJESPÄNNING (Vline)
LINJESTRÖM (Iline)
FASSPÄNNING (Vph)
FASSTRÖM (Iph)
SKENBAR EFFEKT (S)
FAKTISK EFFEKT (P)
REAKTIV EFFEKT (Q)
Effektfaktorn är endast giltig från -1 till 1 Den faktiska effekten måste vara större än 0  
SKENBAR EFFEKT (S), VA REAKTIV EFFEKT (Q), VAR FAKTISK EFFEKT (P), W Fasvinkel __ grad Effektfaktor __
Kalkylatorn för trefas använder effekttriangeln där faktisk effekt uttrycks i Watt (W). Reaktiv effekt uttrycks i reaktiva Voltampere (VAR). Skenbar effekt uttrycks i Voltampere (VA). Effekt i växelströmssystem har alltid en induktiv och reaktiv aspekt i kretsen som medför att strömmen höjer eller sänker spänningen. Det faktiska effektuttaget från en krets tar detta i beaktande och beskrivs som skenbar effekt. Trefas innebär att respektive fas är 120 grader fasförskjutna i relation till övriga faser. Spänningen mellan två ledningar är linjespänningen. Trefas används normalt för induktionsmotorer (då det minskar behovet av en startkondensator) och stora belastningar då det vanligtvis är mer ekonomiskt än två ledningar/en fas. Spänningstillgängligheten är regional och använder 50 eller 60 Hz. I både D- och Y-kopplingar är beräkningarna för faktisk/aktiv, skenbar och reaktiv effekt desamma. I Y-kopplingar är fas- och linjeströmmarna lika och linjespänningen är lika med √3 x fasspänningen. I D-kopplingar är linje- och fasspänningarna lika och linjeströmmen lika med √3 x fasströmmen.
Spänning och ström i fas Äkta resistans
Ström leder spänning Äkta resistans
Spänning leder ström Äkta resistans