Värdet av atomiska bibliotek i EDA

Debatten om atomiska kontra löst kopplade bibliotek i EDA-verktyg har gått het i generationer. Jag vill inte välja sida men satsar gärna en krona på de fördelar som jag tycker att atomiska bibliotek ger. Låt mig definiera atomiska och löst kopplade bibliotek, innan jag satsar den där kronan. I atomiska bibliotek är symboler och avtryck redan länkade och vissa data, exempelvis artikelnummer, är redan associerade. I löst kopplade bibliotek är symboler och avtryck inte tilldelade, och endast ett fåtal – eller inga – specifika artikelnummer finns.

Med atomiska bibliotek kan jag göra massor av saker direkt när jag utformar mitt schema. Förutom att välja en fullt beställningsbar del som kan placeras i en komponentlista, väljer jag vilket avtryck som ska placeras på kortet. Fullt atomiska bibliotek innehåller i allmänhet data om själva delen, eller åtminstone en snabblänk till information som förenklar designfasen när jag behöver kontrollera pinout and specifikationer för delen.

Ofta blir det också så att jag ”återanvänder” vissa delar som jag har använt i andra scheman, eftersom det är så behändigt. Med atomiska bibliotek går det ännu smidigare.

Jag måste medge att jag är lite partisk: Jag var med och utvecklade DigiKey KiCad-biblioteket. Jag rekommenderar dig att prova det – kanske kommer det till större nytta än du tror.

Om du gillade det här blogginlägget, läs gärna KiCon (publiceras 26 ^eller  27 ^april 2019), där jag beskriver hur DigiKey KiCad-biblioteket tog form.